att leva i skuggan av konflikter
I världen finns cirka 1,2 miljarder 15-24-åriga unga och många av dem bor i stater i kris. Tidigare eller pågående krig och konflitker inverkar på de här unga människornas liv på olika sätt.
Det pågår just nu tiotals konflikter på olika håll i världen. Under de senaste tio åren har de ändrat karaktär så att en stor del av dem är interna konflikter, inte gränsöverskridande.
Orsakerna till konflikterna och krigen är ofta fattigdom, kampen om politisk makt och om begränsade resurser och förvaltningen av dem; till exempel vatten, åkermark, naturresurser eller olja. Ofta är det flera olika grupper som strider sinsemellan och striderna är ofta lokala.
Sköra stater står inför utmaningar
Majoriteten av konflikterna finns i så kallade sköra stater. Sköra stater klarar inte av, eller saknar viljan, att trygga sina medborgares grundläggande behov och rättigheter. Karaktäristiska drag för dem är en icke-fungerande demokrati, bristfällig administration, korruption, brist på legitimitet inom administrationen, ekonomisk instabilitet, brist på mänskliga rättigheter och uttrycksfrihet samt utbredda människorättsbrott.
En skör stat fungerar som en bra grogrund för olika politiska och religiösa extrema rörelser och beväpnade grupperingar som lockar till sig osäkra ungdomar. Efter en konflikt kan det vara väldigt svårt för ungdomarna att anpassa sig till det civila livet, därför är de särskilt utsatta och borde erbjudas konstruktiva kanaler att delta i samhällets verksamhet.
Konflikter hindrar skolgång
I många länder har ungdomskriminaliteten och gatugängen ökat efter kriget eftersom det inte finns arbetsplatser för den enorma massan ungdomar. På grund av konflikter blir också miljoner barn utan skolgång, deras utbildning avbryts antingen på grund av att samhället rasar samman eller på grund av att de själv är med och strider eller på annat sätt arbetar för grupperingarna. I en konflikt kan skolsystemet vara ur funktion under långa perioder.
Flickors utbildning anses vara mindre viktig också under normala omständigheter och under en konflikt blir den ännu mer osäker. Flickorna sätts ofta i hushållsarbete och gifts bort som väldigt unga. Unga flickor utsätts också ofta för sexuellt utnyttjande eller -våld under en pågående konflikt.
Under en konflikt kan lärarna ha flytt landet, skolorna har förstörts och undervisningsmaterialet finns inte tillgängligt. De nationella läroplanerna kan vara föråldrade eller så existerar de inte, och den utbildning som erbjuds motsvarar inte de behov som deras ålder förutsätter. Även om egentliga skolavgifter inte skulle bäras upp så kostar skolgången alltid: ungdomarna kan tvingas vara borta från skolan på grund av brist på mat, kläder eller fortskaffningsmedel.
Städerna lockar
På landsbygden tvingas ungdomarna flytta upprepade gånger undan stridigheter. Medan de är på flykt hinner åkrarna växa igen, ägorätten till marken kan vara oklar och ungdomarna kan nödvändigtvis inte fortsätta odla sina föräldrars mark när de gått bort.
Efter en konflikt kan det vara svårt att komma åt åkrarna på grund av fortsatta lokala strider, våldsamheter eller explosiva ämnen som finns kvar på området. I synnerhet flickor och kvinnor kan känna sig otrygga och ungdomarna har inte alltid kunskapen eller verktygen för jordbruk eller så kan torka eller översvämningar förstöra skörden.
Det här tvingar ungdomarna att fundera på alternativa utkomstkällor. Eftersom de sällan finns på landsbygden ger sig många av till städerna i hopp om ett bättre liv. Livet i staden är ändå sällan lättare och många blir boende på gatan och arbetar inom den inofficiella sektorn.
För ungdomarna, men också för uppbyggandet av hela samhället, är det viktigt att de får tag om ett vanligt liv. Till det behöver de hjälp. De traumatiska upplevelserna från konflikttiden - våld, flyktingskap, våldtäkter, separation från familjen och död - kräver behandling.
Framtiden ligger ändå hos ungdomarna: som yrkeskunniga, ansvarstagande och fullvärdiga medlemmar av sin gemenskap kan de bygga upp sitt eget land.