Enligt deklarationen ska grundskoleundervisningen enligt läroplikten vara avgiftsfri. Också utbildning efter grundskolan ska vara allmänt tillgänglig och var och en ska ha möjligheten att utveckla sig själv genom utbildning.
Investeringar i utbildning ger betydande nytta både för individen och samhället. En mångsidig och högklassig utbildning är en av de effektivaste metoderna för att minska på fattigdom och ojämställdhet. Rörelsen Education for All, som koordineras av UNESCO, har som mål att alla världens barn, unga och vuxna omfattas av grundutbildning år 2015. Det här målet ligger fortfarande väldigt långt borta.
Trots internationella avtal klarar många stater inte av, eller vill inte, sörja för sin skyldighet att göra utbildning tillgängligt för alla. Bakomliggande orsaker är olika konflikter och katastrofer eller svag administration och skörhet. Tiotals miljoner barn och ungdomar blir av olika orsaker utan utbildning. På konfliktområden och i sköra stater saknar vart tredje barn möjlighet till skolgång. Av världens ungdomar kan 11 procent inte läsa eller räkna.
När man saknar utbildning och yrkesfärdigheter är det svårt att trygga sitt liv och sin utkomst. Olika konflikter, krig, fattigdom, kön eller handikapp kan leda till att en ung person blir utan utbildning. För familjer som lever i extrem fattigdom kan det vara omöjligt att investera i barn och ungas utbildning, även om de är medvetna om utbildningesn betydelse. Om utkomsten är osäker och om föräldrarna själva saknar utbildning uppfattas utbildningen lätt som en onödig utgift.
Könet är en betydande faktor gällande tillträde till utbildning och slutförande av studier. Flickor omfattas mer sällan än pojkar av utbildning samt avbryter oftare skolgången. En avbruten skolgång försvårar flickornas möjligheter i arbetslivet och att skaffa sin egen utkomst.
En avbruten skolgång försvagar på många olika sätt möjligheten till en trygg framtid och ett människovärdigt liv. Med en avbruten skolgång i bagaget är möjligheterna att själv förbättra sina levnadsförhållanden väldigt svaga. En outbildad ung person blir lätt arbetslös och dras ner i fattigdomsspiralen.
Fattigdom och arbetslöshet kan ha ödesdigra följder för både den unga och för samhället: kriminalitet, gängbildning och våld. Outbildade ungdomar börjar dessutom ofta jobba som minderåriga, med dåliga arbetsvillkor eller inom sexbranschen. En avbruten skolgång leder på individens nivå till marginalisering i samhället. Ur samhällets synvinkel kan outbildade ungdomar innebära en risk för stabiliteten i samhället.
Möjligheten till utbildning är en rättighet som definieras i internationella avtal och som, när den förverkligas, stöder på ett betydande sätt minskningen av fattigdom. Genom utbildning kan man på ett positivt sätt stöda staters demokratiutveckling samt fred och stabilitet i samhället. Genom utbildning kan man främja jämställdhet mellan könen, förebygga barndödlighet, gravidas hälsa och stärka bildandet av en atmosfär som är positiv till utbildning.
Genom utbildning kan ungdomarna delta fullvärdigt i samhällets verksamhet och dess sociala, ekonomiska och politiska utveckling. Genom utbildning stärks också ungdomarnas band till sina egna samfund på ett positivt sätt. Utbildning stärkar den sociala gemenskapen och ger redskap för fredsbyggande. När allt fler deltar i utbildning minskar också risken för våldsamma konflikter.
Framtidens utmaning är att förplikta och stöda stater att bära sitt ansvar för att medborgarnas rätt till utbildning förverkligas. Staterna bör till exempel öka på anslagen till grund- och lärarutbildning samt satsa på utbildningens kvalitet och tillgänglighet. Genom kvalitativ utbildning får ungdomarna möjligheten att stärka sina grundkunskaper samt utvecka livshanteringsförmågor och arbetslivskunskaper. Genom grund- och yrkesutbildning kan undomarna hitta sin plats i samhället och trygga sin utkomst antingen genom att anställas av andra eller att sysselsätta sig själv. För att det här ska förverkligas måste ungdomars rätt till utbildning tryggas.